Månadsarkiv: maj 2009

Folk som handlar avokado.

Folk som handlar avokado är garanterat i en parrelation. Insåg det idag när jag såg en lite lagom blasé F12-tjej stå och plocka i grönsaksdisken på Konsum Zinken. Man köper inte avokado till sig själv för att äta ensam framfrö That 70’s Show. Avokado köper man för att ha till förrätten som man ska äta med sin bättre hälft samtidigt som man dricker lite Chateau Grande des Boix ’05. Avokado. Skitfrukt. Grönsak?

Lerskred i Vagnhärad!

Har varit på landet i helgen. ”Landet” ligger utanför Nyköping och när man är på väg dit ut så handlar man i en ort som Gud glömde, närmare bestämt Vagnhärad. Vagnhärad är egentligen bara känt för en sak: ett enormt jordskred som man hade där för ett par år sedan. Skredet svepte bort två rullbandsbyggda villor och kanske ett inplanterat strävhårigt får. Inget storslaget men ändå tillräckligt för att Vagnhärad skulle hamna på kartan.  Faktum är att den första bilden som kommer upp när man googlar ”Vagnhärad” är:

Där kan man snacka om att dom misslyckats med marknadsföringen.

Nåja, Vagnhärad är alltså en riktig jävla håla (om det enda man är känd för är ett lerskred kan man snabbt dra slutsatsen att det inte är en metropol vi snackar om). Det ligger tillräckligt långt borta för att man inte ska kunna åka in till Stockholm (eller Katrineholm) på kvällen, tillräckligt nära för att man ska veta vad det är man missar (kidsen alltså).

Och människorna! De är ju väldigt, erhum, lantliga. Rustika, skulle man kunna säga. Genuina är ett annat ord som flyter upp till ytan av mitt medvetandes tjärn. Ett annat ord är ju såklart ”lantis”. Riktiga jävla lantisarför att vara helt ärlig, med allt vad det innebär. Det finns dock ett undantag från lantisnormen, de pratar (typ) stockholmska! Det är väldigt konstigt. Man tänker ju sig att de ska prata som någon ur Pistvakt eller som en rasist ur någon dokumentär om ett samhälle i östra Skåne (”Naaaaaeeej, ja’ente rasist va, men de har ju uuunderliga sejder for sig va…” osv), men icke! De pratar södermanländska och står där i sina träningsoveroller (på ricko!)! Olja och vatten som blandats…

Vet inte riktigt vad jag ville med det här, men det vet man ju å andra sidan sällan.

Tidigt en kväll, sent på jorden.

Malta

OK, Malta då:

1) Jag stukade foten! På fyllan! Tänk om jag brutit den, då hade det varit Benbrott – Brott i ben all over again. Nu var det som tur var inget benbrott men det var en jävla stukning; jag släpade mig fram de sista dagarna (tänk Kevin Spacey i De misstänkta, ”Keyser Soze! Keyser Soze! KEYSER SOZE!”).

2) Jag trampade på en glasbit på fyllan! Jag skulle av någon anledning ta av mig skorna och trampade på en liten, liten glasbit. Såvitt jag vet sitter den kvar i foten. Det kan inte vara bra, men jag vet inte, det känns lite sent att göra något åt det nu. Jag bryr mig inte. I don’t give shit. Jag bor på Söder. Jag gör egen müsli.

3) Malta var ju, helt väntat, otroligt Mallis. Eller snarare: vi som var där gick in i Mallis-mode. Det började redan på flyget. Jag och tre andra beställde in ”Drinkbrickor” för att ”komma igång”. På transfer-bussen halsade vi ur spritflaskor vi köpt i taxfreen. När vi checkade in på hotellet var många redan, om inte dyng så, väldigt fulla. När jag sätter det på pränt såhär ser det oerhört patetiskt ut, vilket det ju säkert också är. Men just där och då så verkade det helt rimligt. Men äh, vad fan, jag skiter väl i det, jag gör egen müsli.

Jag listar lite andra dumma grejer jag gjorde:

– Glömde min Ipod på hotellet.

– Vände upp och ner på ”konsten” som hade hängts upp på den våning vi bodde. Den stora komiken infann sig när ingen i personalen märkte detta och ”konsten” fortsatte att hänga upp och ner under resten av vår vistelse.

– Somnade under en säng (Mallis).

– Dansade synkroniserad dans med en oerhört sämst DJ (”Follow the leader! To the right! To the left!”). MALLIS.

Så var det.

Re: Death of day time-TV

Nej, det är inte sunt. Jag bytte plats på min TV för en månad sedan och har inte kopplat in den sedan dess. Nu har jag i och för sig bara skogs-TV så allt det jag tittar på (dokumentärer, Tonårsliv och Mäklarna) går ju som bekant att se på svt/play. Jag överväger att ställa upp min TV på vinden. Sen ska jag börja göra egen müsli och sticka sockor.

Death of day time-TV

Är hemma idag, har egentligen ambitioner att studera men gör mycket annat istället, kollar på tv exempelvis. Kollar inte på tv särskilt ofta, är väl lättare att ladda ner eller streama det man nu vill se, så man själv får bestämma takten alltså. Alabonör, tittar iallafall på tv idag. Klockan kvart i tre kommer ”Vänner” på och det är riktigt gamla avsnitt, vi snackar någonstans runt s01-02. Och det här får mig att fundera, vänner 2009, är det verkligen… Roligt? Någonstans? De har inte ens internet och mobiltelefoner? Kan man relatera till de här 6 stycken tokstollarna fortfarande? Och har man inte, omedvetet, råkat se ALLA avsnitt redan? Samma sak med Seinfeld, körs om och om i all dess förbannade oändlighet. Jag vet inte alls vad Tv-bolagen drar in för stålar nu för tiden, men uppenbarligen har man ju råd att slänga ut komikerparet Filip och Fredrik för en säsong i New York, så lite cash har dom väl. Är det därför dom inte har råd att ens köpa in någon ny serie, eller handlar det om lathet? Jag vet faktiskt inte, men jag börjar ifrågasätta om den här falska tryggheten som man vaggas in i av att se samma sitcom år ut och år in verkligen är… sund?

Re: Några iakttagelser.

3, På ricko alltså? Jag trodde man sa ”på rille”? Men jag kanske är utdaterad vad det gäller slang. Här nere i Skåne finns nästan ingen slang, delvis för att folk har samlats i något slags sammelsurium av landsmän från Sveriges alla hålor. Har snart bott i Malmö i ett år och fortfarande som närmast bara bekantat mig med en Lundanes (eller hur det nu heter…). Alltså inte en enda riktigt inföding. Var finns dom? Då menar jag i och för sig inte tanterna på ICA, vi har inte direkt blivit tjenis. Vad det gäller syrener så är de i full blom runtom stadens gator. De rosa japanska körsbärsträden (eller vad vi nu kom fram till att de var) är avstyrda sen en vecka tillbaks. Deras föruttnande blad ligger förkastade över hela min gård. Det gör min nedstämd. Så synd på fina blad, menar jag.

Några iakttagelser.

1. Folk som varit överviktiga och snabbt går ner i vikt stycker jag ser sjuka ut. Är det för att jag förknippar snabb viktminskning med döende? Vad säger det om mig?

2. Folk som inleder varannan mening med ”men grejen är…” kan man inte ta på allvar.

3. Nu är det mellan hägg och syrén. På ricko! (”På ricko!” är det nya ”På riktigt!”. Om man vill vara lite edgy kan man även säga ”På relingen” eller ”På ricky” ) Nej, men ärligt, nu är det mellan hägg och syrén. I varje fall här i Stockholm, i Malmö kanske syrénerna redan blommat ut?

Alltså

Det kanske börjar ”gå för långt” nu, men att han lyckas hålla posen, jag menar genom hela kvällen? Jag satt och funderade på om han kanske hade utstående tänder och att det var som gjorde att han liksom… plutade så mycket?

DSC00254

Pizza-tajm

Det är söndag och jag är så helvetiskt rastlös. Börjar bli trött på att omge mig med människor som sportar bakfylla på söndagar. Nog för att jag också är full på helgerna, men inte fan blir jag ”död” för det. Igår var det såklart ESC-fest (som sig bör antar jag?) och Norge vann. Måste ju vara en jävla fest idag eftersom dom firar nationaldag och så. Vi drack alkoholhaltiga drycker för varje land som bidrog så inte för att vara den som är den, men man hade väl kanske inte alla hästar i stallet efter ett tag. Jag fick kritik för att ha varit för bitter kommentator under hela schabraket. Men ärligt, fem jävla ballader i rad? Vad är det? Bara för att alla står i någon slags ekonomisk kris måste det väl inte inverka på schlagern? Eller? Svarta kläder och det där ryssbidraget? Hon som typ åldrades på scen? Vafan, ska man behöva gå hem och vilja ta livet av sig sen eller? Tur att Norge och deras svar på Jimmy Jansson vann, lite sköj ska det ju vara. Inte en testosteron-stinnad operasångerska som vi själva valde att skicka.

Nu verkar det iallafall som att jag ska möta upp Maja och Claes för att äta pizza på Vinnys, en av de få ställena i den här stan som faktiskt tar kort.