Ett lågtryck drar in

Ett lätt vemod lägger sig över nordöstra Skåne. Dels för att praktiken snart är slut, dels för att jag snart flyttar hem (detta är dock inget att känna vemod över), men också för att jag insett att jag kommer vara fattigare än beräknat framöver. Men mest är det något odefinierbart som gör mig nedstämd. Oklart vad.

Aspenström slår huvudet på spiken.

Intet i mitt liv förklarar
livets vemod,
som inte upphör utan genomsyrar.

Så jävla illa är det att det enda jag riktigt klarar av att lyssna på idag är Staffan Percy. Så fruktansvärt sentimentalt.

Ledsen trubadur (vid bord)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s