Den praktiska filosofin

Jag har ju någonslags vag tanke om att jag ska skriva kandidatuppsatsen i både Praktisk Filosofi och Journalistikvetenskap i vår. Detta bör inte bli svårt i och med att jag redan har en halv filosofiuppsats liggande. Om inte annat kan jag ju lite slängigt svara den klassiska KTH-frasen ”Jag pluggar 200%!” när jag får frågan vad jag ”gör” (detta är ju naturligtivis inte fallet, filosofin är sjukt slapp).

Idag var jag på kursstarten på kandidatkursen i Praktisk Filosofi. Det var tre personer där. Totalt. Jag, random tjej (student) och en typiskt förvirrad kursansvarig. Så det blir ju en jävligt livad vår för den andra tjejen som var där… I och med att jag inte kommer gå några kurser utan bara skriva uppsatsen så får hon i praktiken privatundervisning under våren. Lyxigt eller lite obekvämt, beroende på hur man ser det. Antagligen det senare om man betänker hur underliga folk tenderar att vara på filosofiska institutionen.

Men hur mycket har jag inte saknat den filosofiska jargongen! När den kursansvarige ska förklara hur man bäst lägger upp sin uppsats säger han:

– Jag tror det är bäst att tänka i klara motsatser. Någon som tycker P och någon annan som tycker icke-P!

Det är det nya när mamma och pappa bråkar. Istället för att köra den klassiska…

– Nej, mamma och pappa bråkar inte: vi diskuterar!

…så gäller nu…

– Nej, mamma och pappa bråkar inte: mamma tycker bara P och pappa icke-P!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s