Welwitschia

Jag älskar udda växter. Särskilt växter som jag själv haft privilegiet att beskåda (”I’ve seen it with my own eyes” osv).  Welwitschia Mirabilis är en sådan växt, det svenska namnet är tydligen kort och gott Welwitschia (det var slut på fräna namnidéer hos naturvetarna uppenbarligen, Welwitschia är ju rätt fränt i sig men ligger kanske inte så bra i munnen. Låter som en trollformel ur Harry Potter, ”It’s Welwi-tschia, Ron, not Welwitschi-aaaaaa!”).

Welwitschian blir mer än 1000 år gammal, antagligen finns det exemplar som är över 2000 år. De växer i Namibia och Angola (jag har haft nöjet att beskåda dem i Namiböknen). Det finns tydligen fler bevarade i Angola av den enkla anledningen att den stora mängden landminor i Angola har hindrat samlare från att kräva upp och ta med sig exemplar.

Växten har två stora blad som växer kontinuerligt, men som delas av och fransas upp av väder och vind (och diverse hungriga djur, får man anta?). Och så håller den på, pumpar ut sina blad och bygger upp sina små torn av frökapslar. Århundrade in och årtusende ut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s