Det häftigaste jag läst på hela året

Håller just nu på att läsa den här boken.

Den handlar om hur livet steg upp på land (se LUNGFISKAR del 1 och del 2), men också om hur däggdjuren sen tog steget tillbaka till vattnet efter att dinosaurierna gjort sitt uttåg ur historien. Mycket fascinerande alltihop.

Men det mest fascinerande så här långt nämns i en bisats. Det rör delfiner och deras förmåga att kommunicera. Jag vet inte hur mycket av detta som är sant, ren spekulation eller bara vilda gissningar. Men oavsett hur underbyggda den typen av teorier är som följer nedan så är det ändå det helt klart det mest hisnande jag läst under hela 2011.

Helt kort bakgrund bara: delfiner ”ser” ju med hjälp av ekolod. De skickar ut en signal som de sedan får tillbaka och kan tolka (som fladdermöss ungefär). Hur de tolkar den information de får tillbaka är naturligtvis omöjligt att veta, men att de bygger någon form av bild utifrån sitt ekolod är inte otänkbart och kanske till och med troligt. En delfins ekolod är oerhört exakt och avancerat; de kan ”se” skillnader på en centimeter hos föremål på stora avstånd och de kan ”se” in i andra djurs innanmäte (ungefär som vi gör med ultraljud på gravida).

När delfiner färdas sänder de kontinuerligt ut den här typen av signaler (klickande mest, de mer glissande-uiiii-ljuden som delfinerna gör tror man är mer rak kommunikation till andra delfiner) och får ständigt tillbaka de ekon som bygger upp deras seende. Men i och med att de väldigt sällan färdas ensamma, utan lever i grupp, så hör de också de andra delfinernas klickljud. Och om de hör andra delfiners klickljud så kan man också undra om det inte också ”ser”  informationen som döljs i dessa klickljud. Att de alltså inte bara kan tolka sina egna signaler, utan även andra flockmedlemmars.

Delfiner skulle alltså kunna ”se” det alla andra delfiner i flocken ser.

Om det vore så, så skulle det ju sätta ifråga vilken typ av medvetande delfinerna har, och i vilken mening ett självmedvetande skulle kunna utvecklas hos en sådan djurart. Så här skriver Hans Zimmer:

As dolphins travel together in tight bands, the shriek of one member echoes back with its information to them all. No individual has any perception that another dolphin doesn’t share. If dolphins are in fact continually sharing and and exchanging interior and exterior worlds with one another, our notion of self would be meaningless to them. Ceartainly dolphin societies have hierarchies, conflicts over mates, and other marks och societies in which individuals struggle. /…/ But their society may nevertheless be  one of an overlapping network of minds, wandering linked through a transparent ocean.


Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s