Månadsarkiv: november 2011

Dagens dikt

Måste den som åker tåg
tänka rälstankar?

Werner Aspenström

Inressant kommentar härifrån (det kan ju tilläggas att Tranströmer också blev föremål för den här typen av kritik vid den här tiden, liksom många andra):

”Werner Aspenströms tvårading ‘Frågan’ i 1969 års bok skall läsas mot bakgrund av det idémässiga klimatet under sent 1960-tal i Sverige. Det var år av stark dominans för marxistiskt färgad kultursyn, med krav på ensidigt politiskt engagemang även hos lyrikerna. För Aspenström, som förvisso ägde politiskt engagemang, men vars oavhängighetsvilja var stark, liksom hans strävan att alltid vara beredd att pröva alternativa tankesätt, var detta en svår tid. Han fick också kännas vid drabbande omdömen från en del yngre kritiker. Redan boktiteln Inre är ett tecken på hans delvis tidspolemiska hållning; i enskilda dikter talar han för rätten och vikten av att följa ‘tonen som tonar för dig’, för lyssnandet till ‘suset i den inre skogen’ citaten ur ‘Hypnos för människoharar’).”

Den här bilden (härifrån). Kan stirra på den HUR länge som helst. Se hur grönskan pulserar nord-syd i takt med årstiderna. Hur snön sprider sig och sen drar sig tillbaka. Så sanslöst fascinerande. Här kan man titta på den i stor version!

God helg!

Det här var kul. Trevlig helg!

Att bli döpt efter något man inte är

Falska späckhuggare, hört talas om dem? Inte jag heller. De är tydligen inte så nära släkt med späckhuggare, men de två arterna delar beteende – de äter båda större vattenlevande djur som sälar och delfiner. Men tydligen är det också så att vanliga delfiner väljer att leva i samma grupp som de falska späckhuggarna (som synes på bilden nedan), varför vet man inte.

Världen bästa DVD-kommentar

Utifrån de ytterst loja efterforskningar jag gjort och grundat på det faktum att det faktiskt låter som Arnold (det vill säga inte så överdrivet som det skulle ha varit om det inte varit han) så säger jag: följande DVD-kommentarspår bör vara autentiskt och det är följaktligen det mest briljanta jag hört.

Arnold kommer här ut som mästare i vad Basil Fawlty en gång kallade ”the bleedin’ obvious”.  Han kommenterar bara det man redan ser i bild. Dessutom skrattar han åt märkliga saker – att använda människor som mänskliga sköldar och att en muterad kvinna har tre bröst.

0:36 – Höhöhö, I continuously use them as human shields!
0:52 – I run arund like an indian!
2:18 – She has three breasts, huh? That’s the one with the three breasts. Oh!
2:34 – Here’s the great moment of the sweat running down.

 

Här är för övrigt en någorlunda rolig Fawlty Tower-scen (gubbe man äääär) apropå bleedin’ obvious.

En elusive katt

Här är en video på en ”elusive” katt. Jag är principiellt för alla djur som är elusive – må de vara kvastfeningar, noshörningar eller obskyra amfibier. Så länge de är elusive så är jag ombord!

The elusive Marbled Cat.

Dagens dikt

Jag har sett ansikten förstöras,
skräcken krypa under ögonlocken,
plågan ristar in sin kilskrift
i släta kinder, jag har sett
svarta lockar gråna till silver.
Uppgivet slocknar leendet på läpparna
och i det torra skrattet darrar fruktan.
Och jag ber nu för andra än mig själv,
för alla dem som då stod där med mig,
i bister köld, i julihetta
vid Krestys röda blinda mur.

Anna Achmatova

Det är roligt

Det här klippet är mycket, mycket roligt. Framför allt från ungefär mitten. Liam Neeson är så… hm… så mycket… MYCKET. Liksom. Lugn, men luktar samtidigt lite stilla av ond bråd död.

Warwick Davies blick vid 2:53 när Liam Neeson säger ”I’ve contracted aids” är fullständigt hysterisk.


I sammanhanget kan ju den här vara rolig också:

James Cromwell

James Cromwell är en skådespelare man ser lite titt som tätt. Förutom att ha ett coolt namn (Crrrrromwellll) så har han en tendens att dyka upp i många bra filmer och TV-serier. Typ:

Sen är han med i Six Feet Under, The Queen och så vidare och så vidare.

MEN han är inte bara en fantastisk skådis, han verkar dessutom vara något så ovanligt som en vit, äldre amerikansk herre som är VEGAN. Hollywood-herre i och för sig, men ändå! 

Götlabarg

Om man vill få sin dagliga dos av humor med touch av Göteborg, look no further än den här artikeln… En kvinna lägger sig i en hjärnscanner, får orgasm och skriver sen den där artikeln efteråt. Poängen med det hela var naturligtvis kopplat till hjärnforskning, men processen är troligtvis mer intressant än resultatet.

I artikeln kan man bland annat läsa följande godbitar:

People may not be shocked if you tell them you managed a wank on, say, the train or even in a public restroom.

 I volunteered to help out Rutgers University’s legendary orgasm researcher, Barry Komisaruk, and come for the science.