Kategoriarkiv: Dusch

I worship you Aqua Buddha, I worship you

I valstridens hetta anklagas nu republikanen Rand Paul för att under sina universitetsår ha låtsats-kidnappat en kvinna, försökt få henne att röka på och sedan tvingat henne att dyrka hans gud, ”Aqua Buddha”. Hela historien är så sanslöst bisarr.

After the woman refused to smoke with them, Paul and his friend put her back in their car and drove to the countryside outside of Waco, where they stopped near a creek. ”They told me their god was ‘Aqua Buddha’ and that I needed to bow down and worship him,” the woman recalls. ”They blindfolded me and made me bow down to ‘Aqua Buddha’ in the creek. I had to say, ‘I worship you Aqua Buddha, I worship you.’

Och det blev ju naturligtvis en stor grej (om man till exempel söker på Aqua Buddah på wikipedia så kommer man till Rand Paul). Det gav också upphov till en av de där underbara politiska reklamerna som amerikanerna är så fantastiska på.  Se och lär.

Och sen en ganska irriterad debatt.

Jag kan bara inte få ut det här med Aqua Buddha ur huvudet. Aqua Buddha. Jag kanske har uppnått någonslags kritisk massa av tristess här nere i Södern, men jag tycker det är så fruktansvärt roligt.

Aqua Buddha.

Annonser

Paniklösning

Ok, som du vet så bor jag hemma hos min mamma för tillfället. Allt gott med det osv. Här är det rätt lyhört så om grannarna har fönstret öppet och jag fönstet öppet så hör man typ vad som snackas i deras kök. Inget fel med det, folk brukar sällan babbla om särskilt spännande saker. Nu är det så att min mamma är relativt god vän med grannen under oss, han brukar låna vårt landställe och hans unge brukar få leka med våra katter. Än så länge bra liksom.

Nu sitter jag i min säng och lyssnar på deras förematen-babbel och lyckas snappa upp den oundvikliga frågan från barnet:

”Pappa, får vi gå hem till Carina?”*

Jag får panik rent ut sagt. Min mamma är inte hemma och jag är fruktansvärt värdelös med barn. Tänk om hon kommer hit nu och vill gossa med katterna!? Vad gör jag då? Släpper jag in ungjäveln eller vägrar jag att öppna dörren?

Nej det funkar inte, hon hör säkert att jag är hemma. Jag gör det mest onödiga i mannaminne; jag går och tar en till dusch. EN TILL DUSCH!!! Jag har alltså för inte mer än en timme sen redan duschat.

Ställer mig i duschen. Jaha, tänker jag, vafan gör jag nu då? Tvättar mig igen. Filar fötterna. Känner hur huden bokstavligt talat kryper och blir torr. Fem minuter går, jag börjar svettas.

Varför gör jag så här? Vet jag ens om dom ringde på dörren? Nej, för jag hörde inte det, eftersom jag DUSCHADE!

Nu måste jag smörja mig igen, och klä på mig, igen…!

*min mamma heter så.

Ta i trä! Håll i hatten!

Jag ska göra något rätt dumt nu, alltså typ jinxa något. Jag ska berätta om något jag är för jävla rädd för. Du hörde mig, jag är livrädd! Pratade om det här med en vän igår och hon försökte lugna mig, men det gick inte, jag var omöjlig att lugna! Nu kommer det: Jag är rädd för… att få halsen uppskuren! Förstår du vilken oresonlig rädsla det här är? Jag går alltså runt och ojar mig dagligen och stundligen för att någon idiot ska komma med en machete och bara helt huxflux cutta av mig halspulsådern, utan att jag ens hinner blinka! Nu ville ju då min vän igår försäkra mig om att IFALL detta händer så kommer jag dö på momangen så jag borde typ vara ok med detta öde. INKORREKT! Vem fan tycker att bara för att döden är snabb så är den mindre plågsam?

Det här leder rätt sökt in på min andra skräck, som egentligen är själva grundskräcken (i den har idén om machete-mordet fötts), som kort och gott går ut på att jag är skräckslagen(!) inför att bada badkar. Varför då, tänker du. Vem fan kan inte sitta i ett porslinskar och dåsa i vattenångor och badskum, vad är det för fel på dig männska? Jo! Det ska jag berätta för dig! Jag får helt sonika för mig att dessa engångsrakhyvlar av allehanda kvalité ska börja… attackera mig och mina handleder och burdust försätta mig i en långsam självmordisk död. Där blodet liksom bara  ”du-dunk” ”du-dunk” ”du-dunk”-ar ut ur mina ådror och vener.

Nu menar ju inte jag att det här på något sätt är rationella rädslor, men det är ju sällan så.

Men du vet, tänk dig när du skurit dig på ett papper (gah!) och sen ska tvätta händerna under rinnande vatten. Du vet hur det känns när huden liksom fladdrar under vattenstrålen och man känner hur vattnet liksom försöker ta sig igenom hudlagret och bara bli ett med kroppen. SÅ tänker jag mig att det känns att slicea upp handlederna i badkaret, fast såklart sju resor värre. Jag tror att det här egentligen grundar sig i något märkligt kontrollbehov, där jag liksom får för mig att mitt sinne plötsligt ska göra något ”på egen vilja” och utan min vetskap försätta mig i livsfara. Som att jag badar där och sen bara ”HELVETE NU RÖK VÄNSTERARMEN!” du-dunk… du-dunk… du-dunk……!!!

Man kanske kan söka hjälp för sånna här rädslor? Är det verkligen sunt? Varför ställer jag frågor rakt ut på det här viset, är det ett sätt att försöka försäkra mig om att jag är normal?!!

Soliga hälsningar

/Orolig Viol

Killar?

Hej Kalle, var har du tagit vägen? Har du blivit förstörd av natten? Spelar inte så stor roll egentligen, du har väl sommarlov nu och är ute och lajjar i Stockholms alla parker. Gott så!

Ja iallafall, jag duschade tidigare idag och funderade en god stund på en grej.

Alltså jag vet att det är till att generalisera grovt men vad är ”greeejen” med att killar alltid (??) klämmer mitt på schampooflaskor och tandkrämstuber? Alltså, som du vet så bor jag ju ihop med den här dooden som benämner sig själv som redaktören, och jag vet inte om det skulle spela någon roll huruvida vi var ihop eller inte, men nu är vi ju inte det va. Och jag tror egentligen inte att det här är något jag direkt stör mig på, detta evinerliga klämmande på förpackningar på mitten, och gärna med lite kraft också. Jag bara liksom… Undrar?

Jag tycker mig ändå ha sett det här i flera karlars beteende och för mig är det helt oförståeligt. Jag menar, man får ju snarare ut mindre om man klämmer på mitten tillskillnad från om man lätt trycker högst upp på förpackningen, eller? OBS det här inte ett sånt där killar fäll upp toaringen föffan!!-manifest, delvis för att jag don’t give a fuck hur varken den eller tandkrämstubarna ser ut. Kan väl iofs när det gäller ringen tycka att det är ”snyggast” om den är helt nedfäld, med lock och allt alltså. Men ja, det gör som sagt detsamma.

Gör du så här, klämmer du på mitten av förpackningarna så de blir helt skarriga i plasten? Eller har du ett sånt där lätt handslag som vi kvinnor? För jag menar, just var kommer det här ifrån? Det är ju knappast biologiskt betingat att män måste klämma hårdare på grejer så fort dom kommer över tandkrämstuber och tomatpuréförpackningar.

Jag förstår inte! Står karlarna där i duschen och ba ”NNNGGGHHHH åååhhhh måste ha schampoo så JÄVLA MYCKET NU, SÅ SJUKT MYCKET!! Rakt av!! Ner i min hand nu, jag klämmer SOM FAAAN!!!”

I grevens tid

Hej!

Egentligen ska denna dag spenderas med att skriva färdigt en hemtenta. Det barkar hittills käpprätt åt helvete. Jag vet inte vad det är med mig, men det är som att självdiciplinen ligger på ett totalt nolläge. Istället för att sammanställa det jag skrivit har jag idag;

  • Gjort ett par shorts av ett gammalt par jeans. Bär dessa shorts i skrivande stund, det känns ”sådär”, tycker att jag ser lite whitetrash ut.
  • Dammsugit mitt rum samt hängt upp kläder, något jag förvisso var i stort behov av att göra, men idag av alla dagar??
  • Rensat i min garderob samt provat de kläder jag rensat, fått åmgest för att jag inte kunnat slänga dom och försökt registrera ett traderakonto för att sälja av skiten.
  • Känt mig som 95 år gammal då jag i en halvtimme försökte lista ut hur man gjorde en auktion på tradera, för att sen komma på det och då ha tappat lusten på att faktiskt styra upp det.
  • Duschat
  • Gjort illa mig på foten och försökt styra av ett mindre blodbad

Varför blir det alltid så här, varför kan man inte bara… Göra saker och ting när det ska ske? Nu är jag dessutom hungrig så innan jag kan börja läsa/skriva måste jag ju äta, så man får energi och ork menar jag. Även om problemet att jag blir mat-trött efteråt kommer uppstå och jag säkert får för mig något så briljant som att sova en stund. Du vet, den där förbannade stunden som sen blir två timmar. Så vaknar man upp med kläderna på och knöligt ansikte och undrar vafan man tänkte när man klev upp ur sängen imorse och inte satte sig och pluggade.

Vatten, stan fylld utav vatten (?)

Jag har just duschat, sitter nu iförd min polagrisrandiga morgonrock och röker dagens andra cigg. Inga konstigheter egentligen. Alltid när jag duschar brukar jag banna faktumet att det är då, och innan jag ska somna, som mitt tankeflöde fungerar som bäst. Kanske är det för att man är helt utan distraherande apparter, typ som datorer. Iallafall, idag när jag duschade hade jag satt värmen något över smärtgränsen, har en (vad jag tror är??) ”steglös” vattenblandare, så man får liksom lirka till den bästa värmepunkten. Tar ett tag att komma rätt men går om man är envis. Hade hoppats på en riktigt jävla varm dusch men blev besviken då det, som det stundtals blir, inte alls var så varmt som det borde. När jag var yngre trodde jag det här berodde på att någon annan i huset duschade och liksom ”stal” allt varmvatten, men har på senare år börjat ifrågasätta sanningshalten i det. Varför skulle det bara finnas en tillgänglig varmvattensledning? Och varför skulle den prioriteras ut till den som tog duschen först? Helt sinnessjukt faktiskt när man börjar tänka på det.

Å andra sidan tycks det inte finnas någon vettig förklaring till det heller. Är du ens med på vad jag menar här? När det varma vattnet plötsligt försvinner för att sen, likt en syndaflod, skölja över en och bränna sönder axlar och bröst.

Tänkte också på att jag är en sån där som gillar att duscha varmt, ja sån är jag! Ungefär som att det vore något unikt för just mig. Jag menar, generellt sett alla på den här sidan av jordklotet borde ju tycka det är rätt skönt att duscha varmt istället för kallt. Vet faktiskt inte varför jag ens stod där i kallvattnet och funderade på det. Började rätt snabbt noja ur och drog upp duschdraperiet så det skvätte vatten över halva badrummet, bara för att jag lyssnat på Somebody’s watching me alldeles för många gånger den här helgen och började fundera på om det faktiskt inte stod någon där bakom och kollade. Jag hade ju inte låst dörren eftersom jag trodde jag var solo i lägenheten!?

Nog med trams, nu måste jag torka håret och gå till banken. Mitt bank-id försvann i samband med en blåsning av min dator.