Kategoriarkiv: Inredning

Amerikanska män vid bord

Kåt amerikansk ledare vid bord.

 

Maffiatrollande (och rätt kåt) amerikansk ledare vid bord.

 

Skurkaktig amerikansk ledare vid bord.

 

Infantil amerikansk ledare vid bord.

 

Liten (aningen misslyckad) amerikansk ledare vid (stort!) bord.

 

Tärd amerikansk ledare vid bord.

 

Amerikansk ledare med passion för ergonomi vid bord.

Annonser

Meningslösheters meningslöshet

Jag är så trött, så trött. Jag pendlar den här veckan mellan Kristianstad och Helsingborg, något som tar cirka en och en halv timme enkel resa. Givet att det inte förekommer förseningar, vilket det gjorde idag.

Jag blev stående i Perstorp i en halvtimme. Oklart om det kändes bättre eller sämre att bli stående där än jämfört med till exempel Stuvsta. Lite bättre tror jag. Man kunde liksom få sina kvalitetsminuter på landet.

Som du ju mycket väl vet Evelina så åker man ju med Skånetrafiken här nere (Pågatåg och hela den svängen). Skånetrafiken är alltså Skånes SL. I ljuset av detta såg jag idag världens kanske mest meningslösa klotter. På baksidan av ett säte i ett av Skånetrafikens tåg hittar jag det här.

Orka sätta sig och klottra namnet på lokaltrafik-bolaget som man åker med. Måste ha varit en nihilist som varit framme.

Kan också ha varit någon som tänkte skriva ”Skånetrafiken suger” men inte hann. Sämst.

Observation ur en händelselös vardag.

Ah, fredag! En så laddad dag. Fylld med förväntningar inför helgens sköten och förhoppningar om fylla samt svineri. Kul! Själv ska jag dock spendera kvällen i mitt, för tillfället, totalt kaotiska hem. Sedan i måndags genomgår mina trötta 25 kvadratmeter nämligen ett stambyte. De flesta är bekanta med att detta är ”ett jävla helvete”, oavsett om de ens upplevt situationen själva.

Nåja, så illa är det faktiskt inte. Måndagen gick ganska bra eftersom de den dagen bara lockade med att komma kvart i åtta, men faktiskt inte infann sig förrän närmre halv tio-snåret. Detta gjorde å andra sidan mig ganska missnöjd eftersom jag gått upp för att välkomna dem. Den här dagen var det ”lägga papper på golvet” som stod som enda arbetsuppgift. Fett värt!

Resten av veckan däremot. Ja, vad ska jag säga? Olyckligt nog har jag varit ”ledig” (arbetsbefriad, utan timmar, ja du förstår nog var jag vill komma) hela veckan och har således behövt delta i rivningsprocessen. Ja, alltså inte fysiskt delta, men jag bor ju förfan i ETT rum, de river en halvmeter ifrån min säng.

Till skillnad från när mitt kök byttes ut i vintras så har jag den här gången att göra med två ”unga” ”fräscha” killar, varav den ena är en riktigt stereotyp byggkille och konstant går runt och blinkar flirtigt med ögonen. Man bara ja, hej på dig du, sluta gärna ragga snarast.  Förutom det går det ju ganska bra att ha dem som inredning i mitt hem. Han den flirtiga har även tagit på sig någon slags Simon & Thomas-roll och bjöd igår på smarta ”compact living”-tips, nämligen att ”sätta upp bokhyllor på väggarna.” Vill ej bete mig som en drygfitta nu, men tror han inte att jag tänkt på det förut?

Hantverkare (eller vad de nu är) har också en tendens till att alltid roa sig med att skrämma livet ur min katt på diverse barbariska sätt. T ex använda sig av sin ficklampa och lysa henne i ögonen/ansiktet samtidigt som de skrockar ”ööh hööhöhöhögghh!!” och liksom tindrar med ögonen. Detta förväntas tydligen mottas glatt av mig, eftersom att de efteråt alltid söker bekräftande blickar från mitt håll.

Enligt tidsplanen jag blivit meddelad skall denna röra vara avstyrd lagom till nästa vecka, något jag betvivlar starkt. Allt typ av hantverksarbete tar ALLTID längre tid än beräknat. Det är fan om något den enda sanningen som finns.

En bild säger mer än tusen ord

Så här såg det då alltså ut i mitt kök i torsdags. En helt vanlig torsdagsmorgon liksom.

Jag känner hur vistelsen här sakta, sakta förvandlar mig till min mamma. ”Man kan inte bo så här!”

Men man kan ju inte det, man kan inte har ett kök som ser ut sådär. Med anledning, bland annat, av ovan sedda stök så hade vi ett ”städmöte” i torsdags kväll. And boy I tell you, herrejävlar. Då skulle vi ta mig fan diskutera de mest självklara saker. Hör ni, är det inte rimligt att diska när man har ätit? Det är det väl, va? Ja, men då bestämmer vi det då, att alla ska diska efter att dom ätit. Det gäller ju att sticka ut huvudet.

Sen skulle vi bestämma hur mycket pengar vi skulle lägga ut på diskmedel, diskborstar osv per skalle. Svaret blev trettio spänn. Men dessa trettio kronor kunde vi inte bara lägga i en burk i köket (mitt förslag), för då skulle de nämligen ”försvinna”. Naturligtvis. Jag menar, om det ligger pengar framme så tar man ju dom? Så det slutade med att jag blev någon slags  Chancellor of the Exchequer för hela korridoren.

När jag ändå lägger upp bilder kan jag även fresta med en affisch som satt här på campusområdet i veckan.

DJ Hångel. Va. Härligt. Hångel är ju soft, och DJ är ju soft det med. Ta två softa grejer och ba MAAAAAAAAASH ‘EM TOGETHER så blir det dubbelt så soft. Det ser man ju här ovan. Där är beviset. DJ Hångel. Typiskt dubbelsoft grej.

Här är jag Kristianstad, älska mig!

Så är man framme! Hela situationen var ju något av en klyscha. Jag stod där i regnet vid Kristianstads station och kände mig som någon i början av en brittisk trivsel-film. De pigga stråkarna i bakgrunden, Hugh Grant tittar sig lite förvirrat omkring och ba ”Oh, I say, I could do without this blasted rain”. Nåja. Man vet inte vart man ska och står och stirrar storögt på en stadskarta. Så tänkte jag att ”bäst man lär känna stan lite, jag GÅR till vandrarhemmet!”. I regnet liksom, bra tänkt. Blött.

Det jag däremot uppnådde med det lite dumma draget att gå var en form av blandning av det Göran Persson sa om att flytta hemifrån (”man tog sina Konsum-kassar och stegade iväg med stolta steg” eller hur det nu var) och någon slags Bruce Springsteen-romantik (”I’m pullin’ out of here to win” eller snarare, jag kommer hit för att vinna, haha) och Röda Rummet (”han skakade sin näve mot staden, som om han ville utmana den”, eller hur det nu var). Ett regnigt Kristianstad, you can’t get me down!

Jag har ju inte inflyttning i min korridor förrän om en och en helv vecka, så jag bor på ett vandrarhem/camping som väl är…. sådär. Rummet är som hämtat ur en STF-katalog från 1972, komplett med surrande kylskåp och bruna plastväggar. Det enda som saknas är typ Ole Bramserud i ljusblå kroppstrumpa alternativt jeansdress.

Att hyra ut sitt hem till en främling

Nu bor det alltså en främmande människa i mitt hem. Hon kom igår för att få sina nycklar, en man hade hon med sig i släptåg, säkert hantverkare alternativt pojkvän alternativt både och. Eftersom jag är rätt grön på att hyra ut i andra hand så var jag inte helt säker på hur mycket självklarheter hon behövde få förklarat för sig. ”Hur funkar kylen?” liksom. När jag påpekade att hon nog måste byta lampa i köket så kollade hon på mig som om jag var fullständigt dum i huvudet. Faux pas?

Den där karlsloken hon hade med sig lyckades ju sätta mig på pottan genom att fråga en jääävla massa om proppskåp och dylikt. Man ba ”Vem tror du att jag är, Martin Timell? *trumvirvel dagaDISH*”. Han måste ju förstått att jag har noll koll, men ändå skulle han hålla på och fråga och fråga och tvinga in mig i olika ställningstaganden. ”- Är det här säkringen till köket eller? – Ehhhh, jaaaa precis…? *vädjande blick*” Dessa män som vet hur man angör en brygga eller fixar en säkring och samtidigt kan förnedra oss SACO-medlemmar lite.

Faktakalendern

Hittade den här när jag städade här om dagen:

 

Faktakalendern – för dig som alltid vill kunna slå upp intressanta fakta! Men gud, så oerhört överflödig idag. Snacka om att Wikipedia har kört ner en påle rakt in i Faktakalenderns hjärta.

Intressant dock härom veckan när jag skulle ta reda på vilken Sveriges längsta bro är (förutom Öresund) och instinktivt började leta efter min Faktakalender. Efter en stund stannade jag av i mitt letande och insåg vad jag höll på med. Hej hej Google! Osv. Det finns i varje fall något rörande med att den här fortfarande ges ut (och tydligen ligger tio-i-topp varje år över bäst säljande faktaböcker). Samma sak med:

 

Å, att ännu en gång få sitta på fritids och bläddra i ett torrt ex av Guinness Rekordbok. En sällhet att stilla bedja om.