Kategoriarkiv: Storstadsbeteende

Hanoi

En lite hypnotisk film på (över? med?) en korsning i Hanoi i Vietnam. 30 minuter egentligen, men uppspeedat blir det nästan trolskt. Jag har tittat på den tre gånger nu… Speciellt vacker i slutet, när det börjar bli mörkt!

Från här:

But also notice that although there are road rules, traffic flows unlike anything I have experienced in the western world. What would otherwise be a head on collision is avoided without any discernible acknowledgement from either party, other than tooting. Ah yes tooting. Everyone, and I mean everyone, toots constantly. But it is not tooting in anger, it is purely a means of saying: ‘look out, here I come’ i.e. making your presence known. People did this in Samoa when overtaking i.e. a little toot so the driver you were passing knew you were about to come by. But in both Ho Chi Minh City and Hanoi everyone toots at everyone, especially pedestrians. You read hints in guidebooks for Vietnam about how to cross a road there, but its worth noting in that video above how the pedestrians move. There is no waiting until the traffic stops or the lights change, because neither happen. You just have to wait for a brief pause and then start slowly walking, at a regular predictable pace, and the traffic that would otherwise hit you, will flow around you

Annonser

Civilkurage

Det här är ju civilkurage rakt av bara.

”We’re takin’ our taxes back!”

😦

Heby kommun har en förjävla bra hemsida

Att pendla

I och med att jag numera pendlar till Uppsala på daglig basis så konfronteras jag ofta med det som går under benämningen: ”pendlarens ilska”. Ilskan som är lika delar rättfärdig som rättshaveristisk. Folk har verkligen inte mycket till övers för SJ. Och detta fenomen finns nog i alla delar av landet. Även när jag en kort tid pendlade mellan Kristianstad och Helsingborg, med Skånetrafiken, så fick jag se de arga, indignerade pendlarna en masse. 

De som pendlar mellan Uppsala och Stockholm verkar tycka att det är den sämsta pendlingslinjen i hela Sverige. De som pendlar med Skånetrafiken verkar tycka detsamma, fast på sitt håll. Men de har fel. De har nämligen aldrig pendlat med SL:s pendeltågstrafik.

Den som aldrig pendlat  från en söderförort in till Stockholms innerstad på daglig basis med SL:s gamla tåg… ja, de vet fan inte vad det innebär att pendla.

Dagens pendeltåg är en Pimp My Ride- BMW jämfört med de gamla tågen. De var temperaturmässigt galna, om man satt vid fönstret under vintern brändes man typ ihjäl, om man satt närmare dörrarna förfrös man sig. Dörrarna flög upp när man mötte andra tåg. Sätena var så jävla dammiga att om man satte sig för hårt så uppstod ett litet atombombsmoln runtomkring en.

Tyvärr verkar det som om de här tågen inte finns kvar längre, hade varit en nostalgitripp att åka med dem. På gott och ont.

Bara för att exemplifiera vad de som pendlar Uppsala-Stockholm, eller Kristianstad-Malmö, aldrig upplevt:

Jag bodde i Flempan några år med min pappa. Samtidigt gick jag på Kungsholmens gymnasium och var således tvungen att pendla in till Stockholm. En vinterdag var det snökaos och SL ställde in alla avgångar. I en och en halv timme. Ingen ersättningsbuss. Ingen information om vad som hände. Bara tomt på skärmarna, tomt på alla skyltar. Ingenting. Bara snö, snö, snö. Passagerarna blev fler och fler. Och eftersom så många till slut skulle på detta ENDA tåg (skulle ju kommit ett tåg varje kvart) så kände sig fler och fler tvungna att ställa sig ute på perrongen, i snöstorm och tio minusgrader, för att få en plats. Sedan, när tåget väl kom, skulle X miljoner själar tränga sig in på detta ENDA tåg som naturligtvis redan var överfullt efter Tumba och Tullinge. De flesta kom inte på. Så de fick stå kvar i snöyran, inklusive undertecknad. Utan att veta: VARKEN UT ELLER IN.

Beat that Skånetrafiken.

Förnedrad

Jag blev precis nekad inköp av alkohol på Systembolaget på grund av brist på leg. Vad är detta för ålder jag befinner mig i? Va? Man ser för gammal ut för att vara ung och för ung ut för att vara gammal. Jag ser fan inte ut att vara under 20. Förnedringen. (Detta skrivs i affekt).

Bon Iver släpper nytt, släpper tyglarna, släpper alla hämningar, alla konventioner. Den här låten alltså,…

Greider åker Segway

http://svt.se/embededflash/2374246/play.swf

Det här klippet är så sanslöst fantastiskt att jag inte vet var jag ska sätta tänderna. Göran Greider åker Segway. Det är ren magi det här, ren magi. (Nu klarar jag naturligtvis inte av att bädda in klippet här, men att klicka på länkar är ju kul).

Så trött så trött

Jag är så satans trött. Sov från 23.00 till klockan 10.00, det är elva timmar? Det är ju fullkomligt överdrivet? Och ändå mår jag som jag vet inte vad. Jag mår som en sengångare på steosolid, ett murmeldjur i solgasset, en grekisk ambassadtjänsteman två timmar innan hen går av passet, kort sagt: förbannat seg.

Detta under kategorin: FYI.

Här är för övrigt topp-träffen om man bildgooglar stesolid.