Kategoriarkiv: TV

James Cromwell

James Cromwell är en skådespelare man ser lite titt som tätt. Förutom att ha ett coolt namn (Crrrrromwellll) så har han en tendens att dyka upp i många bra filmer och TV-serier. Typ:

Sen är han med i Six Feet Under, The Queen och så vidare och så vidare.

MEN han är inte bara en fantastisk skådis, han verkar dessutom vara något så ovanligt som en vit, äldre amerikansk herre som är VEGAN. Hollywood-herre i och för sig, men ändå! 

Annonser

Jag hörde en dansk

Satt bredvid en dansk som pratade i mobiltelefon på tunnelbanan igår. Fick mig osökt att tänka på denna sketch.

Världen

 Alla dessa reklamfilmer som är gjorda för den stackars bakis-Kalle som gråter en skvätt över den (tyvärr inte så) vackra världen. Det värsta är ju att jag köper det här, att jag tycker att det är fint. Varför gör jag det? Anden vill men köttet är tamejfan svagare än Tito Beltrans alla bortförklaringar.

Här är en liten bubblare på annorlunda tema.

Nu är det vår! (ej relaterat)

På förekommen twitter-anledning så dök idag diskussionen om de bästa serie-introna upp. Klassisk diskussion. Det finns ju stapelvaror, klassiker som alla kan enas om är fantastiska. Knight Rider till exempel. Fast det är ändå inte bäst:

 Jag menar Magnum – vilken kille, vilket intro! Helikopter! Revolver! Mustasch! (Juholt!) Det där gitarrplinkandet som slår som en jävla k-pist.

Due South – inte många som har en relation till den här serien, jag har det dock. En kanadensare från de ridande poliserna flyttar till Chicago och hjälper en street-smart-tuff-tuggande polis med brottsbekämpningen. Kuriosa: serien är skapad av Paul Haggis, lite oväntat. Och så var det den där löpande, virvlande gitarren igen! Riktigt härlig.

SPIDER-MAN, SPIDER-MAN, RADIOACTIVE SPIDER-MAN. SPIDER BLOOD, SPIDER BLOOD, RADIO ACTIVE SPIDER BLOOD.

Sentimentaliteten kryper närmare och närmare, som vägskyltarna när man närmar sig en stad

fint.

Eller i video. Så jävla fantastiskt. De sista två minuterna…

En liten bakgrundhistoria gör det hela finare. Det här är i samband med att Nixon ville halvera PBS (USA:s SVT) budget med hälften, från 20 miljoner dollar till 10. Fred Rogers (barnprogramledare) vittnade inför det ansvariga senatsutskottet.

The chairman of the subcommittee, John O. Pastore, was not previously familiar with Rogers’ work, and was sometimes described as impatient. However, he reported that the testimony had given him goosebumps, and declared, ”I think it’s wonderful. Looks like you just earned the $20 million.

:(

Sorgen man känner.

– I’m robbing you, sir.
– You sure?
– Yes, I’m sure.

Venezuelansk man vid bord (”Eres un burro Mr. Danger”)

Arg (och aningen auktoritär) venezuelansk ledare vid bord.

(Måste även kommentera det briljanta i att inleda en kommunikation, statschefer emellan, med meningen ”You messed up with me, birdie”. )