Kategoriarkiv: Val

Ian Khama is a fox

OK, en till jävligt snabb politiker. Ian Khama, presidant i Botswana. Vilken osannolikt kylig kille.

BAM!

Annonser

Dikt och politik

Det här är så… starkt? John McCain läxar upp Mitt Romney i förra valrörelsens primärvalsdebatt. McCain, som ju själv blev torterad i nordvietnamesisk fångenskap, sätter ner foten, ställer in skåpet, packar in lastbilen. Och Romney blir så satans överkörd. De ogillar verkligen varandra de där två. Från 1:20 och framåt säger det bara ”BOOM!” och inte ens Mitts små hundögon kan hjälpa honom.



Och så ytterligare en amerikansk talk show-video. Sorry för det. Men mittenpartiet, med George W. Bush är bara så… härligt.

För att väga upp för detta eviga youtube:ande bjuder jag så på en dikt.

För den stora förödmjukelsens timme vill jag också tacka,
timmen då man ser att man är naken
och utan en grumlande rest av stolthet
låter sig ordnas in
som ett dammkorn i strimman av förunderliga världar –
förunderligt allt, förunderligt hälsan och livet,
förunderligt tak, bröd och vatten,
och mer än annat förunderligt den oförtjänta nåden
av en människas evigt upprättade tillit.

Boye

Din senator vill injicera STD:s i tolvåriga flickor – är du cool med det eller?

Läser en artikel på politico.com om ”negative ads”. Det är verkligen helt bisarrt. Kolla de här två.


Och den här (som ju är minst lika sjuk).

Slutligen, skön inställning till pr:

“Everybody has that nuclear bomb in their arsenal that they’re waiting to pull out in the last couple of weeks of October,” said Nick, the GOP consultant. “You pull the pin on the grenade, and you hope you don’t blow yourself up at the same time.”

Snart är det val! (om man nu är intresserad av amerikansk televisionerad politisk debatt)

Snart är det kongressval i USA. Om man som jag tänker gå upp fullständigt i valrörelsen 2012 så är höstens val en härlig försmak av vad som komma skall när presidentvalskampanjerna kör igång på allvar nästa år.
Tyvärr kommer det inte bli någon primärvalskampanj hos demokraterna (av naturliga skäl) men republikanerna ska i varje fall gnabbas om vem som ska bli vice respektive presidentkandidat.

Av ren nostalgi har jag suttit och kollat gamla klipp på den cirkus som är amerikansk valrörelse (seg lördag i norra Skåne, förhoppningsvis har alla andra något bättre för sig). Här är några guldkorn från 2008 (sjukt ointressant om man inte gillar amerikansk politik, men vad fan).
Det bästa med primärvalsdebatterna är att det inte känns lika åtstramat som senare på hösten när det bara är två pers kvar. Istället sitter det ett antal uppmärksamhets-törstande män (oftast) på scenen. Det bäddar ju för lite kryddigare debatter.

KÄNSLORNA! Det här är inte ur primärvalet, men ändå. Joe Biden blir tårögd när han pratar om bilolyckan där hans fru och ettåriga dotter dog [:(], samtidigt som hans två söner blev allvarligt skadade men klarade sig.

I know what it’s like to have a child you’re not sure is gonna… is gonna make it. I understand. I understand.”

Det mest minnesvärda med 2008 års vice-presidentdebatt.

Mike Huckabee är vitsig kring det faktum att Mitt Romney är en ”flip-floper” och byter position ofta. Tycker mig kunna se hatet i Romneys ögon.

Det här är en annan favorit. Återigen är det Mitt Romney som får skit. Han har precis påstått att han är ”the candidate of change” och John McCain är oväntat sarkastisk. Romneys ansiktsuttryck är värt guld och gröna skogar.

Och så en till Joe Biden. Här är han rolig och kastar skit på Rudy Guiliani för att denne alltid bara pratar om sitt hanterande av 9/11.

OK. En Biden till. Jag är ett stort fan av Biden.

En nice guy-guvernör i New York (inget nytt under solen)

Känns ju jävligt rimligt att det här är GOP:s (använder den slängiga, amerikanska termen, gäller att börja komma i stämning för valen snart) kandidat till guvernörsposten i New York.

Jävla härlig kille.

Mina tips till SD

Eftersom jag är en schysst kille tänkte jag nu tipsa SD om lite bra platser där de kan ha sin valvaka på söndag. Vi förstår ju alla att ett parti av SD:s kaliber inte bara kan stå och skräpa på random kvarterskrog. Här gäller det att tänka vågat, tänka högt! Jag föreställer mig att nedanstående förslag inte kan vara långt ifrån hur man spånat på kansliet i Stockholm.

1. Stonehenge

Fan, tänk solnedgång, tänk druider, vita kappor. Så jävla SD. Va? Jimmie Åkesson ställer sig på någon av stenbumlingarna och håller tal i vit huva och någon jävla käpp á la Gandalf och skålar in SD i riksdagen med buller och bång. Det är fan klassikerstatus på det. I slutet kan Björn Söder och random tjej ha ritual-sex på något stenbord. Da Vincikoden style.

2. Reichsparteitagsgelände

Take Albert Speers word for it, här kan man riva av en jävla bläcka om man har lust. Det var ju här Hitler och grabbarna hade sina ökända partidagar 1936 och Jimmie skulle helt klart känna sig hemma här. Broderfolk och hela den prylen. Tyvärr finns det mycket folk med turkisk bakgrund i Tyskland, vilket kan bli ett problem för Jimmie. Man vill ju inte att folk kommer och klagar när man börjar dra turre-skämt framemot småtimmarna.

3. Toppen av Kebnekaise

Blir inte mer svenskt än så. Det här förslaget har också den fördelen att om det skiter sig i riksdagsvalet så kan alla SD-toppar (höhö) slänga sig ut för stupet i ren vanmakt. ”SD föll under valet” kan tidningarna ha på löpet.

4. Danmark

5. Hemma hos Salem Al Fakir

Vet inte riktigt varför men det här är nog det alternativet som tilltalar mig mest. Kanske för att det känns som att både Jimmie och Salem är i stort behov av ömhet. Det vore även minnesvärt att se Jimmie Åkesson framföra någon av Salem Al Fakirs låtar, vilken som helst. Nu lyssnar jag inte på Al Fakir men kombon ”ilsken populist” möter ”adhd:ande musikpojke med babyface som sjunger sprudlande om kärlek” känns bara så spännande.

Ett beställningsjobb?

Popdakar nu alltså? Brukar inte det vara i slutet av sommaren, i samma veva som popaganda (som lagt ner va?). Vet inte, ni får säkert skitkul! Dikter och ballonger, wow liksom!

Iallafall, jag brukar ju skriva till dig när det gäller sånt som jag, ja vill prata med dig om. Men inte idag! Eller jo, det stämmer inte, jag är lika intresserad av den här frågan som mannen som bad mig ta upp det är. Han benämner sig själv som ”redaktör”. Han ber mig gärna att framföra hans idéer och tankar på ett sånt här sätt, jag har ju någon slags ”kanal” till världen här genom den här bloggen. Äh, vad babblar jag om? Är fortfarande sjuk, måste sluta svamla. Iallafall, mitt beställningsjobb berör en Viktig Svensk Tradition, en tradition som inte alls verkar existera här nere i Malmö. Nämligen…. VALKORVEN!

Om det nu har undgått dig så har är vi ju i så kallade ”valtider”. EU-valet knackar på dörren och det är ett jävla halabaloo om att ingen ska rösta och det här ska vi minsann vända på-attityden frodas. Förstår du vad jag menar?

I allafall, jag tänker minsann rösta, ska faktiskt göra det idag redan. Men inte bara för att jag vill skicka någon jeppe att styra upp EU utan framför allt för att jag efteråt vill äta valkorv. Jag hoppas verkligen du är införstådd med vad jag pratar om här, att efter man lagt sin lapp i lådan så vallfärdar sällskapet (man röstar alltid i grupp!) ut och äter en korv från en korvvagn. Det är inte vilken korvvagn som helst heller! Den är gärna förknippad med något parti, ty den är muta. Korven fanns givetvis där när man var på väg in i lokalen också, men att ta en då är ju som att säga ”ja, jag röstar på dig”, och det vill man ju inte visa. Alla vet ju att det står i grundlagen att man inte ska behöva berätta vad man röstar på!! Demokrati!!!!

Iallafall, jag har ju talat mig snurrig huvudet om den här valkorven bland mina vänner här nere, men alla möter mig med samma tomma och frågande blick. Va ä dä? Va mena hon mä valkörv? Jag förstår inte hur det här kan ha undgått dessa människor? Ärligt, är det inte det som är en av de stora anledningarna till att man faktiskt pinnar iväg till vallokalen? Gratis mat?!?!

Nu får jag väl helt enkelt betala för min egna korv idag, blir säkert en sån där röd dansk historia, fyfan.