Tomas Tranströmer har ju fyllt år. Jag tänkte fira detta genom en lista med hans fyra bästa dikter. Tyvärr (eller nja, tyvärr och tyvärr, men tyvärr för just den tankegången) befinner jag mig på mitt arbete just nu och har inte tillgång till Tomas verk, dessutom har jag även arbetsrelterade plikter att utföra (tro det eller ej). Men en kort ur Östersjöar kan man ju bjuda på.
Vinden går i tallskogen. Det susar tungt och lätt,
Östersjön susar också mitt inne på ön, långt inne i skogen är man ute på öppna sjön.
Den gamla kvinnan hatade suset i träden. Hennes ansikte stelnade i melankoli när det blåste upp:
”Man måste tänka på dem som är ute i båtarna”
/…/
Och havsblåsten går i de torra tallarna längre bort, den har bråttom
över kyrkogårdens sand,
förbi stenarna som lutar, lotsarnas namn.
Det torra suset
av stora portar som öppnas och stora portar som stängs.
Östersjön susar också mitt inne på ön, långt inne i skogen är man ute på öppna sjön.
Den gamla kvinnan hatade suset i träden. Hennes ansikte stelnade i melankoli när det blåste upp:
”Man måste tänka på dem som är ute i båtarna”
/…/
Och havsblåsten går i de torra tallarna längre bort, den har bråttom
över kyrkogårdens sand,
förbi stenarna som lutar, lotsarnas namn.
Det torra suset
av stora portar som öppnas och stora portar som stängs.
Jordens Herrar 