Tag Archives: Poesi

Dagens dikt

Vermeer

Så länge kvinnan där på
   Rijksmuseum
samlad, i målad tystnad,
dag efter dag häller
mjölken ur kannan i bunken
förtjänar inte Världen
världens undergång.

Wislawa Szymborska

Annonser

Dagens dikt

Näringslära

När fantasin ätit sig mätt på fantasier
växer hungern efter verkligt.
Nu smakar stenhårt bröd igen.
Nu duger nästan stenar.

Werner Aspenström

Dagens dikt

Hur mycket snö har fallit
efter perioder av spridda försummelser,
verktyg som aldrig togs omhand,
rishögar som skulle brännas eller flyttas,
den vattensjuka ängen som inte blev dikad.
Snötäcket över tomten böljar,
antyder övergivna ting,
brädhögen som var tänkt att bli ett räcke,
den gamla gungbrädan på bockar,
en skottkärra utan hjul, uppochnedvänd.
Hur mycket snö har fallit,
hur mycket atmosfäriskt nedfall
är inbäddat i glömskan.

Jonas Modig

Dagens dikt

Kapitel av andra kärlekar
underströmmar berättelsen som är vår, bladen väts och kan ätas,
lagras i förråd till en vemodig fantasi att plocka fram
när gråten är ett saknat, bärande vatten.
När månaderna går utan namn,
inte kan skiljas med känsliga fingertoppar.

Viktor Johansson

Dikt och politik

Det här är så… starkt? John McCain läxar upp Mitt Romney i förra valrörelsens primärvalsdebatt. McCain, som ju själv blev torterad i nordvietnamesisk fångenskap, sätter ner foten, ställer in skåpet, packar in lastbilen. Och Romney blir så satans överkörd. De ogillar verkligen varandra de där två. Från 1:20 och framåt säger det bara ”BOOM!” och inte ens Mitts små hundögon kan hjälpa honom.



Och så ytterligare en amerikansk talk show-video. Sorry för det. Men mittenpartiet, med George W. Bush är bara så… härligt.

För att väga upp för detta eviga youtube:ande bjuder jag så på en dikt.

För den stora förödmjukelsens timme vill jag också tacka,
timmen då man ser att man är naken
och utan en grumlande rest av stolthet
låter sig ordnas in
som ett dammkorn i strimman av förunderliga världar –
förunderligt allt, förunderligt hälsan och livet,
förunderligt tak, bröd och vatten,
och mer än annat förunderligt den oförtjänta nåden
av en människas evigt upprättade tillit.

Boye

Tomas fyller år! (i efterskott)

Tomas Tranströmer har ju fyllt år. Jag tänkte fira detta genom en lista med hans fyra bästa dikter. Tyvärr (eller nja, tyvärr och tyvärr, men tyvärr för just den tankegången) befinner jag mig på mitt arbete just nu och har inte tillgång till Tomas verk, dessutom har jag även arbetsrelterade plikter att utföra (tro det eller ej). Men en kort ur Östersjöar kan man ju bjuda på.

‎Vinden går i tallskogen. Det susar tungt och lätt,
Östersjön susar också mitt inne på ön, långt inne i skogen är man ute på öppna sjön.
Den gamla kvinnan hatade suset i träden. Hennes ansikte stelnade i melankoli när det blåste upp:
”Man måste tänka på dem som är ute i båtarna”
/…/
Och havsblåsten går i de torra tallarna längre bort, den har bråttom
över kyrkogårdens sand,
förbi stenarna som lutar, lotsarnas namn.
Det torra suset
av stora portar som öppnas och stora portar som stängs.