Etikettarkiv: Sex and the city-feminist

Brodskij/Brodsky

Nu blir det spännande. En av mina favoritpoeter heter Joseph Brodsky (eller Iosoif Brodskij eller vilken stavning à la Khaddafi man nu vill välja), ryss och geni. En av hans mest kända dikter är Six Years Later som innehåller några särskilt fantastiska rader. Titta bland annat på andra strofen här, som avslutas med ”would beat against my palm like butterflies”. Glittrande vackert!

Six Years Later

So long had life together been that now
the second of January fell again
on Tuesday, making her astonished brow
lift like a windshield wiper in the rain,
so that her misty sadness cleared, and showed
a cloudless distance waiting up the road.

So long had life together been that once
the snow began to fall, it seemed unending;
that, lest the flakes should make her eyelids wince,
I’d shield them with my hand, and they, pretending
not to believe that cherishing of eyes,
would beat against my palm like butterflies.

So alien had all novelty become
that sleep’s entanglements would put to shame
whatever depths the analysts might plumb;
that when my lips blew out the candle flame,
her lips, fluttering from my shoulder, sought
to join my own, without another thought.

So long had life together been that all
that tattered brood of papered roses went,
and a whole birch grove grew upon the wall,
and we had money, by some accident,
and tonguelike on the sea, for thirty days,
the sunset threatened Turkey with its blaze.

So long had life together been without
books, chairs, utensils–only that ancient bed–
that the triangle, before it came about,
had been a perpendicular, the head
of some acquaintance hovering above
two points which had been coalesced by love.

So long had life together been that she
and I, with our joint shadows, had composed
a double door, a door which, even if we
were lost in work or sleep, was always closed:
somehow its halves were split and we went right
through them into the future, into night’.

Nu är det ju inte bara jag som gillar den här dikten, det gör även ”Ryssen” i Sex and the City. Tyvärr visar inte Carrie någon större entusiasm inför ryssens försök att deklamera poesi, något man naturligtvis måste hata henne för. Från 2:25 ungefär.

Re: Om mitt namn kunde stämma in på den jag önskar att jag var

Han heter alltså WOLF i förnamn?! Nyfikenheten kring vad dessa arma föräldrar tänkte är ju total. Pappan är säkert någon slags gammal veteran. ”Denna min son, han är en RIKTIG varg, precis som jag, som slogs för nationens heder i The ‘Nam.” Eller något sånt. Är värdelös på att i text imitera stereotypa amerikanska män.

I alla fall, jag tänkte på något HELT annat när jag läste ditt inlägg. Något som gjorde mig så jävla sur på mig själv. Nämligen att jag i några sammanhang på jobbet fantiserat om att gifta mig med två (löst beskrivet) kollegor vars efternamn är Winter respektive Wolf. Detta vore förmodligen det mest episka efternamnet någonsin; Winter-Wolf. Det jag däremot surnade till över var ju att jag gick in i någon slags trött kvinnofälla och tänkte uppenbarligen att jag (och mitt efternamn) skulle bli fulländad om jag ingick något slags giftermål. Alltså va..fan? SÅ KAN JAG JU INTE TÄNKA! Inte som ”medveten” kvinna!! Kanske om jag sammanslöt mig till någon slags Sex and The City-feminist(!?) men nja, jag är nog bättre än att definiera mig själv utifrån vilka män och deras efternamn jag gifter mig med, eller? Blev det alldeles för ”jag har läst 7,5 p. genusvetenskap på SU” nu eller? Dock att det är, oavsett, ett för jävla mäktigt efternamn. Det måste jag erkänna.