Det här är på riktigt en valvideo för den tillfällige borgmästaren i San Fransisco – Ed Lee. Man blir ju mållös.
Läser en bok om upproret i Warszawa 1944. Strax innan Sovjetunionen intog Warszawa så startade polackerna ett uppror mot de kvarvarande tyskarna. Ett uppror som Sovjet av allt att döma väntade ut för att de polska partisanerna skulle slås ner innan man själv intog staden. Och inte fick polackerna mycket stöd från USA heller, bara Storbritannien gjorde lite (så lite som möjligt nästan) för att hjälpa till.
När själva upproret bröt ut svarade tyskarna med att bokstavligt talat jämna Warszawa med marken. Man gick från kvarter till kvarter och sprängde hus efter hus. Sen mördade man. Från Rising ’44: The Battle for Warsaw:
The insurgents were gradually forced back into the City Centre. Hand-to-hand fighting persisted in the cementeries, even when the main insurgent units had been ordered to retreat thorugh the ruins of the Ghetto. Rheinefarth complained about a shortage of ammunition. ‘We just can’t kill them all’, he grumbled. The price was paid by civilians. On 5 August alone, an estimated 35.000 men, women, and children were shot by the SS in cold blood.
35.000 personer på en dag. Fullkomligt ogreppbart.
Nu vet du vad du ska göra helgen den 14-15:e november Evelina! Du börjar dagen med att gå ut och döda en grävling/tvättbjörn. Helst ska du vådaskjuta din kusin i samband med det här. Han förlorar sin högra hand men är glad ändå för ni har dödat en tvättbjörn/grävling.
Sen åker du hem till Kungsholmen och börjar slösupa lite. Sätter på musik där det finns minst en banjo och minst en krympling med i bandet. Blir lite full. Du kanske tar på dig en keps (med Confederate States-flagga). Fortsätter dricka dina Heineken (eller Budweiser eller vad man nu dricker i USA).
Sen ses vi ute på stan, kanske drar vi iväg och lynchar någon och eventuellt hinner jag göra ett barn med min syrra Shawna-Lee innan vi drar till Globen och tittar på jättestora bilar som hoppar jättehögt. Are you with me?
Jordens Herrar 